Ett helt vanligt fönster, som under vikingatiden kallades vindöga, brukade bestå av en liten öppning helt utan glas. Där kunde både ljus och luft ta sig in. Satt öppningen i taket var det där rök skulle hitta ut. När vädret var som värst, eller klimatet som kallast, fick man förlita sig på en trälucka som sköts till.
I vårt kyliga Sverige var detta såklart inte optimalt, och så småningom stal vi ordet fenster från det tyska språket och husets öppningar försågs med glas.
Öppningsvarianter
Dagens fönster, till skillnad från dåtidens, kan både öppnas och stängas på många olika sätt. Det kanske absolut vanligaste öppningarna är de man kallar inåt- och utåtgående samt pivå.
Inåt- och utåtgående fönster öppnas ofta horisontellt medan pivåfönster istället öppnas vertikalt. Fönster som i motsats till dessa varianter inte är skapta för att kunna öppnas kallas karmfasta fönster.
Fönster kan öppnas och stängas på flera olika sätt
Fönsterkarmen
Ett fönster som är väl förankrat är förstås A och O i alla hus. Det är här karmen kommer in i bilden. En karm kan beskrivas som bågens ram och monteras fast i väggen eller i motsvarande byggnadsdel.
Fönsterkarmens utseende kan variera beroende på hur fönstret faktiskt ska öppnas, men dess beståndsdelar brukar vara snarlika.
Karmens utsida är den del som blickar ut mot vad världen (och vad som förhoppningsvis är en vacker vy). Sedan får vi inte glömma falsen som infinner sig mellan utsida och insida.
Vid fönsterarbeten på bostadsrättsföreningar brukar renovering av utsida fals ofta göras. Annat gäller insidan då lägenhetsinnehavaren ofta själv ansvarar för denna.
Fönsterbågen
Medan fönsterkarmen är ramen runt hela fönstret är fönsterbågen ramen runt själva glaset. Vissa karmar brukar har flera bågar, och ibland delar man till och med upp karmen för varje båge med en mittpost. Man kan även dela upp karmen med en så kallad tvärpost.
Fönsterbågen måste kopplas fast ordentligt vilket ofta görs med hjälp av kopplingsbeslag såsom exempelvis koppelskruvar, koppelnjurar och koppelhakar.
Spröjs
Bågar av den mer klassiska modellen kan ibland ha något som heter spröjs. Poängen med spröjs är att dela upp rutorna i syfte att förhöja fönstrets utseende men också för att förstärka byggnadens karaktär.
Fönsterblecket
Tittar du under karmen på fönstrets utsida ser du nästan alltid ett fönsterbleck. Fönsterblecket, som ofta lutar lite lätt, har som uppgift att effektivt driva ut regnvatten.
När målning görs i en fönsterentreprenad målas även denna del så att det blir enhetligt snyggt.
Ett fönsteröverbleck, som påminner om ett litet tak, förekommer ibland ovanför själva fönstret. Man kan även lägga till ett karmbottenbleck, som effektivt skyddar karmens mest utsatta del, och på så sätt förlänga underhållsperioden.
När det är dags för fönsterrenovering eller målning är användningen av fönsterskydd det effektivaste vapnet mot både regn och klimatet.
Fönsterskydd skyddar dina fönster vid renovering.
Tätning och isolering
Det viktiga sitter i detaljerna och vad gäller fönstrets olika delar är detta inget undantag. Tätningslisten är förutom själva glasrutan kanske fönstrets i särklass viktigaste beståndsdel.
Värmekostnaden i ett svenskt hus kan på vintern vara lika brutal som en plötslig snöstorm, och då gäller det att hålla värmen inne.
Tätningslisterna minskar även risken för den fruktade fuktskadan, de höga ljudnivåerna och den för vissa plågsamma pollensäsongen. Tätningslister ser dessutom till att motverka kallras.
I de fall fönstret är inåtgående sätter man in tätningslister av silikon i själva bågen. Om fönsterbågarna däremot är utåtgående sätts tätningslisten in i karmen istället.